Recension: Blue Moon //Zozzo

Varning för spoilers i handlingen om ni inte läst den tidigare delen i serien!

Some things are meant to be gone forever.

Things have changed for Ever since she fell in love with Damen. But just as her powers are increasing, Damen seems to be weakening. Panicked at the thought of losing him, Ever finds a path to the in-between world of Sumerland, where she learns the secrets of Damen's tortured past - and accidentally discovers a way to twist time. Now she can save her family from the accident that killed them. It's all she ever wanted - but so is Damen. 

And Ever must choose between them.

Titel: Blue Moon
Serie: The Immortals #2
Författare: Alyson Noël
Utgiven: Januari 2010
Förlag: Pan Books Ltd.
Sidantal: 362 sidor
ISBN: 9780330512862

Det var ett bra tag sedan jag läste första boken, Evermore, i denna serien, men vad jag minns så älskade jag den något otroligt, så nu är jag sjukt förvirrad över hur författaren kan ha misslyckats så med uppföljaren.

Huvudkaraktären är så gnällig och allmänt dum. Man fattar direkt vad som kommer hända i hela boken, och när vissa saker händer så beter sig huvudkaraktären så ifrågasättande om allt att jag stör mig så mycket på det. Typ "she gave me a red apple.... But was it really RED? Are apples SUPPOSED to be red? They can be GREEN TOO! IT MUST BE POISONED :oooooo"

Okej jag överdramatiserar, men herregud vad jobbigt det var att läsa om henne. I första boken var romansen så underbar, men även den var löjlig i uppföljaren. Nu hackar jag bara ner på den, men jag ogillade den inte SÅ mycket. Jag hade inget emot att fortsätta läsa den, men hade heller inte något sug för att fortsätta läsa den, om ni förstår mig. Vissa saker var intressanta att få läsa om, men man förstår direkt vad som kommer hända och författaren förstörde typ alla karaktärer i denna boken, så jag är extremt besviken. Jag tror inte jag kommer läsa trean, men om jag gör det så kommer det nog dröja ett tag....

Betyg: 2/5

//Zozzo

Recension: Every Day //Zozzo

I wake up.

Immediately, I have to figure out who I am. It's not just the body - opening my eyes and discovering wheter the skin on my arm is light or dark, wheter my hair is long or short, wheter I'm fat or thin, boy or girl, scarred or smooth. The body is the easiest thing to adjust to, if you're used to waking up to a new one each morning. It's the life, the context of everybody, that can be hard to grasp.

Every day I am someone else. I am myself - I know I am myself - but I am also someone else.

It has always been like this.

Titel: Every Day

Serie: Every Day #1

Författare: David Levithan

Utgiven: September 2013

Förlag: Ember

Sidanal: 324 (+ ca 50 extrasidor)

ISBN: 9780307931894

Denna boken var inte alls 

vad jag hade väntat mig, både på ett positivt och negativt sätt.

Jag trodde att man skulle få läsa om en person som vaknade upp i olika kroppar över hela världen; att man en dag skulle få läsa om ett barn i Afrika, och nästa en gammal man i Ryssland osv. Jag blev verkligen förvånad när huvudkaraktären vaknade upp i nya kroppar i just ett visst område och alltid i samma ålder som sig själv.

Detta tyckte jag var lite synd, för jag fick inte läsa så mycket från olika perspektiv som jag hade hoppats på, då man kunde ha fått in fakta om länder och sådant. Jag tycker att författaren har kommit på en så fantastiskt bra idé, men inte utnyttjar tillfället fullt ut och istället gör det till en vanlig romantisk bok som man hittar överallt, vilket gör mig så besviken. Såklart var det kul att få läsa om huvudkaraktären  och man lärde sig snarare mer om personer på ett personligt sätt istället för att lära sig om platser på ett faktuellt sätt. Så Levithan har lyckats på ett sätt också.

Det var intressant att få läsa om olika personer och deras livsförhållanden, och jag hade hoppats på att författaren hade fokuserat på detta mer än romantiken i boken, som jag inte gillade alls. Romantiken kändes för falsk och bara som något som "behövdes" för att få handlingen att flyta på. I slutet gillade jag den starkt och efter ett tag märkte man att romantiken även lärde läsaren mer om kärlek och hur det är att älska någon. Man måste läsa boken för att förstå hur jag menar, för jag vill verkligen inte spoila.

Jag gillade boken starkt ändå. Det var så fantastiskt fina citat och innebörder överallt, så man lärde sig faktiskt en hel del - om andra och om sig själv. Därför tycker jag att man bör ge denna bok en chans. Den är så fin, och även om jag hade förväntat mig något annat så är jag väldigt glad över att jag läste den och kommer försöka läsa uppföljaren så snart den kommer ut. Ge den en chans om du vill lära dig mer om hur andra har det, detta är den perfekta boken för det ^^

Betyg: 4/5

//Zozzo

Recension: Harry Potter and the Prisoner of Azkaban //Zozzo

Spoilers för er som inte läst de tidigare delarna i serien!

Harry Potter is lucky to reach the age of thirteen, since he has already survived the murderous attacks of the feared Dark Lord on more than one occasion. But his hopes for a quiet term concentrating on Quidditch are dashed when a maniacal mass-murderer escapes from Azkaban, pursued by the soul-sucking Dementors who guard the prison. It's assumed that Hogwarts is the safest place for Harry to be. But is it a coincidence that he can feel eyes watching him in the dark, and should he be taking Professor Trelawney's ghoulish predictions seriously






Titel: Harry Potter and the Prisoner of Azkaban
Serie: Harry Potter #3
Författare: J.K. Rowling
Utgivningsår: Juli 1999
Förlag: Bloomsbury Publishing
Sidantal: 317
ISBN: 9780747560777

Äntligen lyckas jag komma någonvart med Harry Potter-läsningen och precis som alla har sagt så blir de bara bättre och bättre!

I den tredje boken av Harry Potter-serien får vi äntligen möta Sirius Black, som är Harry Potters gudfar, och åh vad jag älskar honom. Han är till och med bättre än i filmen :') Det jag verkligen gillar är också att det är mer känsla i böckerna. Allas känslor framgår så mycket tydligare i böckerna än filmerna, och ja, jag vet att det uppenbarligen är så med böcker och filmer, men det är en så otrolig kontrast när det gäller Harry Potter!

Man märker från första gången man läser om Ginny att hon gillar Harry, vilket man knappt lägger märke till i filmerna. Såna här känslor är inte alls i centrum lika mycket i filmerna som de är i böckerna, vilket gör det så roligt att äntligen få läsa dem.

Det är så svårt att recensera Harry Potter haha, de är väldigt bra, men inte så otroligt underbara som alla verkar tycka. De är mysiga att få läsa, men just nu känns de som en bra bokserie som det inte är något riktigt speciellt med. Mennn jag hoppas att jag kommer tycka om serien så mycket som alla säger när jag kommer längre in i serien!

Än så länge kan jag bara säga att det är underbart att få läsa alla små extradetaljer som man inte får reda på i filmerna och jag ser fram emot att få återvända till Hogwarts för att få ta del av ännu fler av Harry Potters magiska upplevelser! ^^

Betyg: 4/5

//Zozzo

Filmrecension: Cirkeln //Zozzo

Engelsfors. Vackert namn, risig stad. Omgiven av djupa skogar där människor ofta går vilse och försvinner. Höstterminen har just börjat när en elev hittas död på en av gymnasieskolans toaletter. Alla förmodar att det var ett självmord. Alla utom de som vet sanningen.
En natt då månen färgats mystiskt röd förs sex tonårstjejer till den nedlagda folkparken. De har inget gemensamt. De vet inte hur de kommit dit eller varför de är där, men utan varandra kommer de inte att överleva

Titel: Cirkeln
Baserad på boken: Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Serie: Engelforstrilogin
Premiär: 18/2-15
Visningstid: 144 minuter

Jag minns inte riktigt vad jag tyckte om boken när jag läste den då den kom ut. Jag kommer ihåg att jag tyckte att början var otroligt spännande men att det sedan bara gick upp och ner hela tiden. Ibland var den så så så tråkig och ibland var den spännande, men när jag tänker på den nu som helhet så tycker jag inte alls att den var lika bra som alla andra verkar tycka. Och sedan har vi filmen...

Om det är något positivt med filmen så är det att jag insåg att boken faktiskt var helt okej, eftersom filmen var så dålig. Förlåt men nej, jag är för det första verkligen emot svenska böcker och filmer, eftersom språket inte alls är lika bra i vissa situationer, jämför med engelska t.ex. Sedan åldern på skådespelarna. Jag hade verkligen inte kunnat gissa mig fram till att de skulle vara 16 år gamla, så det störde jag mig lite på. Men det som jag ogillade mest var skådespeleriet.

Skådespelarna var helt okej, visst. Men åh jag vet inte hur jag ska beskriva det. Det lät så fjantigt? De pratade inte lättsamt, utan man märkte att de sa precis det som var skrivet i manuset, så det kändes bara tillgjort. De pratade också väldigt barnsligt. Så fort de hade ett argument började de skrika på varandra som tioåringar och sprang iväg när de sagt sitt. Det var så himla irriterande.

Vissa skådespelare var verkligen bra. Till exempel skådespelarna som spelade Minoo, Rebecka och Elias var väldigt bra, men de resterande var inte jättejättebra.

Nu blev det här en väldigt negativ recension, vilket inte var meningen. Jag störde mig så in i på en massa saker men den var helt okej. Det som gjorde att jag inte gillade den så mycket var mestadels på grund av att allt lät så löjligt på svenska, vilket inte borde påverka min åsikt angående filmen så mycket hehe. Det var en massa coola saker också såklart. Effekterna var grymma till exempel! Förutom rösten som talade genom en karaktär för att kunna nå häxorna haha, det... var seriöst bara jobbigt att lyssna på eftersom det lät så löjligt xD

Oooookej jag ska sluta. Personligen gillade jag den inte, eftersom jag inte är så förtjust i svenska filmer och för att jag nog är van vid lite mer erfarna skådespelare. Annars var den bra och jag var inne i handlingen, vilket fick de 2,5 timmarna att gå väldigt fort trots allt. Om man gillar böckerna och fantasy borde man såklart se filmen! ^^

Regissör: Levan Akin
Medverkande: Josefin Asplund, Gustav Lindh, Irma von Platen, Miranda Frydman, Hanna Asp, Leona Axelsen, Helena Engström

Betyg: 1,5/5
//Zozzo

Recension: Harry Potter and the Chamber of Secrets //Zozzo

Spoilers i handlingen för er som inte läst den första delen i Harry Potter-serien!
Harry Potter's summer has included the worst birthday ever, doomy warnings from a house-elf called Dobby, and rescue from the Dursleys by his friend Ron Weasley in a magical flying car! Back at Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry for his second year, Harry hears strange whispers echo through empty corridors - and then the attacks start. Students are found as though turned to stone. Dobby's sinister predictions seem to be coming true.







Titel: Harry Potter and the Chamber of Secrets
Serie: Harry Potter #2
Författare: J.K. Rowling
Utgivningsår: September 2014
Förlag: Bloomsbury Publishing Ltd.
Sidantal: 359
ISBN: 9781408855904

Äntligen! ÄNTLIGEN börjar jag förstå vad det är alla pratar om! Jag har växt upp med filmerna och älskar därför Harry Potter väldigt mycket, men jag har aldrig läst böckerna förut.

Den första boken tyckte jag var helt okej, men det kändes inte som att den passade mig riktigt. Jag gillade den, men inte mer än det. Uppföljaren är dock en helt annan femma... Jag tröttnade aldrig på denna boken och det var så otroligt underbart att läsa den just på grund av att filmerna betyder så mycket för mig. Jag kände igen nästan varje scen eftersom boken och filmen är väldigt lika samtidigt som man får reda på en massa detaljer som man aldrig fått veta förut när man sett filmerna.

Det är även nu jag inser hur bra skådespelarna är som spelar i filmerna, eftersom jag så tydligt kan se framför mig vad alla karaktärer gör i boken, och de beter sig och ser precis ut som skådespelarna i filmerna. Det var väldigt intressant att få läsa om karaktärerna på grund av detta. Jag börjar även gilla Percy väldigt mycket! Jag förstår varför alla Harry Potter-fans som läst böckerna är så emot att de tog bort Percy nu. Filmerna klarar sig utan honom, men det är så kul att få läsa om honom i böckerna eftersom det är en helt ny person i en gammal och bekant värld för mig.

Jag tyckte att detta var en underbar och mysig bok att läsa, speciellt eftersom jag gillar filmerna så mycket. Alla som inte har läst Harry Potter förut borde definitivt göra det, speciellt ni som har sett och gillar filmerna! Jag ser verkligen fram emot att få läsa resten av böckerna i serien och hoppas att de bara blir bättre och bättre :D

Betyg: 4/5

Recension: The Ocean at the End of the Lane //Zozzo

Sussex, England. A middle-aged man returns to his childhood home to attend a funeral. Although the house he lived in is long gone, he is drawn to the farm at the end of the road, where, when he was seven, he encountered a most remarkable girl, Lettie Hempstock, and her mother and grandmother. He hasn't thought of Lettie in decades, and yet as he sits by the pond (a pond that she'd claimed was an ocean) behind the ramshackle old farmhouse, the unremembered past comes flooding back. And it is a past too strange, too frightening, too dangerous to have happened to anyone, let alone a small boy.

Forty years earlier, a man committed suicide in a stolen car at this farm at the end of the road. Like a fuse on a firework, his death lit a touchpaper and resonated in unimaginable ways. The darkness was unleashed, something scary and thoroughly incomprehensible to a little boy. And Lettie—magical, comforting, wise beyond her years—promised to protect him, no matter what.

Titel: The Ocean at the End of the Lane
Författare: Neil Gaiman
Serie: --
Utgivningsår: Juni 2013
Förlag: Headline
Sidantal: 248 
ISBN: 9781472200327

Jag är så förvirrad. Jag ska försöka få ihop en recension, men jag vet verkligen inte vad jag ska säga eftersom jag knappt vet vad jag ens har läst.

För det första så måste jag i alla fall säga att jag älskar berättaren är åtta år gammal. Det är så annorlunda att få uppleva allt som händer i boken, all magi och fantasi, från ett åttaårings perspektiv. Det som gör det så häftigt, men samtidigt förvirrande är dock att man inte längre får allt förklarat för sig längre.

Läser man en fantasibok eller deckare från en vuxens perspektiv får man läsa karaktärens tankegångar då de tänker för sig själva "Vad var det nyss som hände? Vad innebär detta? Vad kan detta leda till?" och liknande. Läser man från en åttaårings perspektiv kommer han inte direkt kunna diskutera sådant. Istället får man bara läsa om händelser och själv försöka tänka ut exakt vad som händer, vilket inte är så lätt när man får uppleva allt genom ett barns ögon. Jag tror att det är just detta som gör mig så förvirrad efter att ha läst boken, för jag kan inte riktigt förstå allt som har hänt. Jag hade heller inte någon aning alls om att det skulle finnas magi och övernaturliga varelser i boken, herregud vad förvirrad jag blev haha.

Jag blev dock inte så intresserad av karaktärerna. Man märker på ett sätt att berättaren, vars namn man inte får veta, utvecklas och växer. Han blir modigare och lär sig ta mer hand om sig själv, men mer än det tyckte jag inte. Åh, jag är så förvirrad för att jag känner samtidigt så mycket om den. Den var på ett sätt obehaglig och sorglig men även rolig och intressant. Jag kan i alla fall säga att jag kommer komma ihåg boken eftersom den får en att tänka så mycket. Den är minst sagt unik och därför kommer jag att minnas den. Jag har verkligen aldrig läst något liknande.

Så sammanfattningsvis kan jag bara säga att det var intressant att få läsa en bok där berättaren är åtta år gammal och att den var spännande, men att karaktärerna riktigt fångade mitt intresse så mycket. Det hände nästan alltid något, så den var spännande och intressant men samtidigt obehaglig och sorglig. Jag har aldrig läst något liknande och på grund av detta kommer jag att komma ihåg den.

Betyg: 3/5

Recension: The Unbecoming of Mara Dyer //Zozzo

When Mara Dyer wakes up in hospital with no memory of how she got there, or any explanation as to why the bizarre accident that caused the deaths of her boyfriend and two best friends left her mysteriously unharmed, her doctors suggest she start over in a new city, at a new school, and just hope her memories gradually come back.

But Mara's new start is anything but comfortning. She sees the faces of her dead friends everywhere and now she's started to see other people's deaths before they happen. Is she going crazy? As if dealing with all this isn't enough, Noah Shaw, the most beautiful boy she's ever seen, can't seem to leave her alone. But does he have her best interests at heart, or another agenda altogether?

Titel: The Unbecoming of Mara Dyer

Serie: Mara Dyer #2

Författare: Michelle Hodkin

Utgivningsår: Oktober 2012

Förlag: Simon & Schuster Books for Young Readers

Sidantal: 452

ISBN: 9781442421776

Så många har tipsat mig om den här boken förut, men jag har bara inte orkat läsa den förrän nu och herregud vad jag ångrar mig över att jag väntat med att läsa den så länge.

Vart ska jag ens börja? Den här boken är ren perfektion. Jag har verkligen inte läst en så här bra bok på länge. Jag tror inte ens jag har något att klaga på, så förbered er för en helt positiv recension för en gångs skull.

Det bästa med boken som författaren har lyckats så bra med som jag ofta saknar i böcker är just att författaren tänkt på alla karaktärer. Ibland får man inte läsa om några karaktärer på väldigt länge, men i den här boken ser författaren till att få med alla karaktärer hela tiden och jag älskar det så mycket! I många böcker blir det att jag tröttnar så fort något händer som inte har med kärleksintresset att göra, men i den här boken var varenda del så intressant så jag ville bara veta vad som skulle hända hela tiden i boken.

Karaktärerna var också underbara, förutom vissa personer som är vinklade till att ses som irriterande och elaka. De jag gillade mest måste vara familjemedlemmarna i Maras familj. De alla hade en underbar relation, trots att de hade problem, att pappan ofta tvingades lägga ner mycket tid på jobb eller att mamman var överbeskyddande osv. Det var så realistiskt och trots dessa problem kände jag bara hur underbar familjen var så underbar och hur alla brydde sig om varandra. Man kunde känna kärleken de kände för varandra.

Det fanns vissa gånger då jag stannade upp helt och inte förstod vad jag ens läste, vilket jag blev någorlunda frustrerad över, men man fick svar tillslut som var tydliga så detta var inte direkt något stort problem för min läsupplevelse. Jag visste heller aldrig vad som skulle hända så jag kunde nästan aldrig lägga ifrån mig boken, eftersom jag ständigt ville veta vad som skulle hända härnäst. Ett plus i kanten är humorn i boken, flera gånger asgarvade jag rakt ut för att det var så kul. Definitivt min humor!

Jag vet inte vad mer jag kan säga om den här boken än att jag helt och fullkomligt älskade den och jag rekommenderar den verkligen till er som gillar spänning, romantik och övernaturligt! Läs läs läs!!!!

Jag hittade för många citat för att kunna välja en och jag vill inte spoila något över huvud taget från boken, så jag skippar ett citat denna gången :)

Första meningen: The ornate script on the board twisten in the candlelight, making the letters and numbers dance in my head.

Betyg: 5/5

//Zozzo

Recension: Dead Silence //Zozzo

Detta är en del i en serie. Varning för spoilers för er som inte läst de tidigare delarna!
Violet thought she’d made peace with her unique ability to sense the echoes of the dead and the imprints that cling to their killers…that is until she acquired an imprint of her own. Forced to carry a reminder of the horrible events of her kidnapping, Violet is more determined than ever to lead a normal life. However, the people who run the special investigative team Violet works for have no intention of letting her go.

When someone close to Violet becomes a suspect in a horrific murder, she finds herself pulled into a deadly hunt for a madman with an army of devoted followers. Violet has survived dangerous situations before, but she quickly discovers that protecting those closest to her is far more difficult than protecting herself.

Titel: Dead Silence
Serie: The Body Finder #4
Författare: Kimberly Derting
Utgivningsdatum: April 2013
Sidantal: 389
Förlag: Headline
ISBN: 9780755389179

Detta är den sista delen i The Body Finder-serien. Den första boken läste jag för snart 2 år sedan och det var verkligen en av de bästa böckerna jag någonsin läst... Och nu är serien över. Jag är ganska ledsen över att den är slut, men samtidigt känns det ändå skönt att ha läst ut den. 

Serien har blivit lite sämre mot slutet, inte mycket, men jag har märkt hur jag snarare tröttnat lite på den istället för att känna att jag behöver veta vad som händer efter varje boks slut. Jag älskar fortfarande den här serien, tro inte att den blir jättedålig i slutet, för den är väldigt bra. Jag vet inte varför jag inte riktigt ÄLSKADE den här boken. Det enda jag kan komma på som jag inte gillade riktigt var hur Jay och Violet's förhållande inte verkar lika viktigt längre. I första boken tänkte jag bara på Jay hela tiden och hoppades och hoppades på att de skulle bli tillsammans, men nu när de väl är tillsammans känns inte deras förhållande lika viktigt och det är bara en sak som händer i bakgrunden. Jag älskar dem som par fortfarande, men jag saknar hur de var i början...

Handlingen gillade jag. Inte så mycket så att jag blev helt blown away, men den var fortfarande väldigt bra. Det är väldigt spännande och man undrar hela tiden vad som kommer hända, så det var bra skrivet av författaren!

Karaktärerna vad lika underbara som förut. Men okej, en sak som jag tyckte var ganska roligt med karaktärerna vad just att ingen fick svära. Alltså jag skrattade varenda gång jag läste vad författaren skrivit istället för svärord. Till exempel "MOTHER F..." - nej men oj, ser man på, någon blev slagen precis innan han hann avsluta meningen! "What the frick" eller "What the eff!" stötte jag på ett antal gånger. Det roligaste var: "I thought he was a mother f... Well you know." Alltså haha! Det var bara så kul att läsa. Jag störde mig inte på det, jag tyckte bara det var väldigt roligt att se hur författaren ständigt skulle hålla sig borta från svordommarna ;)

Sammanfattningsvis kan jag bara säga att jag gillade denna serien väldigt mycket, men jag älskade inte de senare delarna lika mycket som den första. Jag rekommenderar dock den till alla som gillar fantasy- och deckarböcker fyllda med spänning, mysterium och romantik!

Första meningen: "Jay hit the door with his shoulder, but it didn’t splinter beneath his weight or anything so dramatic."
Betyg: 4/5
//Zozzo

Recension: The Golden Lily //Zozzo

Sydney is an Alchemist- She protects vampire secrets - and human lives.

In hiding at a Californian boarding school, Sydney's life has become irrevocably intertwined with Jill Dragomir, the vampire Moroi princess she has been tasked with protecting. She has grown close to those in Jills's royal circle - and to someone in particular. Someone that forces her to question everything the alchemists believe in. Someone forbidden.

When a shocking secret threatens to tear the vampire world - her new world - apart, Sydney's loyalties are tested more than ever. Should she trust the alchemists - or her heart?




Titel: The Golden Lily
Serie: Bloodlines #2
Författare: Richelle Mead
Utgivningsdatum: Januari 2013
Sidantal: 417
Förlag: Penguin Books Ltd.
ISBN: 9780141337142

Det var ett ganska bra tag sedan jag läste den första boken i Bloodlines, så jag hade knappt något minne av vad som hänt när jag läste uppföljaren, då det blev väldigt svårt att hänga med. Förutom detta fanns det inte någonting jag inte gillade med The Golden Lily.

Jag kommer ihåg lite av vad som hände i Bloodlines och jag minns att jag gillade den väldigt mycket, fast att jag inte älskade den. Denna boken älskade jag dock. Den var mycket bättre än den första boken och gud vad jag börjar älska Adrian!

Karaktärerna utvecklas så mycket. Det är intressant att se hur Richelle Mead kan skriva om huvudkaraktärer som är så olika. Alltså Rose från Vampire Academy och Syndey från Bloodlines. De är nästan varandras motsatser, men hon har ändå lyckats beskriva deras personligheter så bra. Det är så otroligt skickligt av henne. Alla karaktärer har någonting som gör dem speciella, så det är väldigt lätt att lista ut vem det är som pratar bara av att läsa en konversation, till exempel. Det är just karaktärerna som gör den här boken så speciell.

Det känns som att det är mycket mer som händer i den här boken, jämfört med Bloodlines, vilket också gör boken mycket bättre.
Spoiler för er som inte läst Bloodlines, markera för att läsa: Romantiken mellan Adrian och Sydney blir så mycket bättre och den är så perfekt. Jag har hela tiden tyckt att Rose och Dimitri föll för varandra fööör snabbt, men Sydney och Adrian tar perfekt tid på sig så det känns så verkligt. Att de börjar spendera lite tid tillsammans och sedan sakta sakta börjar märka att de har känslor för varandra. Det är så underbart att läsa om och det är lätt att sätta sig in i boken just på grund av att författaren gör den så realistisk, trots alla vampyrer.

Jag älskade den här boken. Dock störde jag mig väldigt mycket på att jag inte mindes någonting från den första boken och det är den enda anledningen till att jag inte ger den här boken fullpott, och det är bara mitt eget fel. Jag tänker direkt fortsätta läsa nästa bok i serien bara för att serien är så spännande. Om man har läst och gillar Vampire Academy borde man definitivt läsa Bloodlines också!

Favoritcitat - s.241: "If your eyes weren't open, you wouldn't know the difference between dreaming and waking."
Första meningen: Most people would find being led into an underground bunker on a stormy night scary.
Betyg: 4,5/5
//Zozzo

Så länge vi båda andas //Emme

Att vara förälskad i en vampyr är som en underbar fantasi och en mardrömsliknande verklighet.. 



Titel: Så länge vi båda andas( Twilight #4)
Författare: Stephinie Meyer
Förlag: B Whalströms 
ISBN: 9789132156137
Utläst: 22/10-12





VARNING- KAN FINNAS SPÅR AV SPOILERS

Karaktärerna: 
Kärlek till boken och dess karaktärer.. Bella, Edward, Jacob.. Alla så himla underbara, alla som är med i alla de olika Twilight böckerna. Jag älskar att man i sista boken får läsa en del ur Jacob´s perspektiv. Får läsa om hur han känner osv, och inte bara om Bella Bella Bella hela tiden. När man varierar på detta sätt tycker jag det blir så mycket roligare att läsa.

Kommentar: 
Wow.. Har suktat efter sista boken i serien ett bra tag, läste ut den förra månaden.. Wow, what could I Say?
Helt klart en mycket läsvärd bok, som går djupt in, rör en på ett alldeles särskilt sätt..
Eftersom det var sista boken i serien var man mer exalterad över att läsa boken och det gjorde det hela så mycket lättare och mer spännande att läsa boken. Allt som beskrivs i boken är helt underbart och fantastiskt,   och ni som inte läst boken ännu.. Wow jag tror verkligen inte att ni kommer bli besvikna, om ni är som jag då vill säga, när det gäller böcker ;)

Samtidigt som jag längtade efter att få läsa sista boken, längtade jag nästan ännu mer efter sista filmen. Det var premiär på den i onsdags, och igår var jag och Zozzo och såg filmen på bion..
Jag kan utan tvekan säga att den är grymt sevärd. Älskar hur de fått till allt så perfekt, och några saker i filmen var t o m bättre än i boken, tex vissa händelser.
Är dock nu lite besviken på att det inte kommer fler; varken böcker eller filmer i Twilight serien. Slut. Sorgligt,extremt ledsamt :´
Men en sak är säker; det är ingenting jag ångrar; jag är så glad att jag läste alla böckerna och att jag nu har sett alla filmerna.

SPOILER-FRITT OMRÅDE 

Om ni ännu inte läst böckerna tycker jag verkligen ni borde göra det..!
Stephinie Meyer är en otroligt duktig författare, och jag älskar sättet hon skriver på. Enormt skicklig och begåvad må jag säga...!
Vill därför ge hennes sista bok, Så länge vi båda andas, en stark,solklar femma av fem möjliga..!
Betyg: 5/5 

Juli 2012 //Emme

Antal lästa böcker: 13 
Antal lästa sidor: 2765(156 sidor mindre än förra månaden) 


Böcker jag läst under Juni 2012: 
* Hämndnatt- Catherine MacPhail 
* 3096 Dagar- Natascha Kampusch 
* Kom närmare- Sara Gran 
* Frost- Maggie Stiefvater 
* Den åttonde flickan- Monica Hughes 
* Agnes Cecilia- Maria Gripe 
* Flickan i rött- J.C Burke 
* Feber- Maggie Stiefvater 
* De vassa tändernas skog- Carrie Ryan 
* Dalslands Deckarna, Rånarna i ödetorpet- Pia Hagmar 
* Egoboost, Blondinbellas överlevnadsguide för unga tjejer- Isabella Löwengrip 
* Wake- Lisa McMann 
* Dalslands deckarna, Den försvunna hästen- Pia Hagmar 


Svenska: 12 
Engelska: 1


Kommentar: 
Jag vill börja med att säga förlåt för att recensionerna har kommit huller om buller den senaste tiden, men som med allt annat finns det en förklaring.
Jag bodde i stugan några veckor i början av Juli och då hade jag inte tillgång till alla böcker jag läst ut, så då fick jag ta de jag hade till hands.
Sen har det fortsatt att bli lite huller om buller med recensionerna.
Ber om ursäkt för det.
Ska försöka recensera de fyra sista böckerna jag har kvar från Juli månad, när jag får tid över.

Åter till läsningen den här månaden.
Det har gått väldigt bra tycker jag.
Har tappat läslusten, fått den tillbaka osv osv.
Tror mer än hälften av böckerna har gjort mig riktigt förbannad flertals gånger och då har jag bara velat sluta läsa helt.
Men trots detta finns det böcker som är heelt underbara!


Bästa bok: 
Hm vet inte riktigt. De bästa den här månaden var i vilket fall som helst Frost, Feber och De vassa tändernas skog(känner att fantasy har blivit en hit).


Sämsta bok: 
Tror jag får säga att månadens mindre bra böcker är; Kom närmare, Agnes Cecilia och flickan i rött. 

Kom närmare //Emme

Amandas liv vänds upp och ner när hon en dag får hem en bok om demoner. De konstiga händelserna som inträffat i hennes liv de senaste dagarna får henne att tro att hon är besatt av en Demon, men föser snabbt bort de tankarna. 
De oförklarliga och plötsliga grälen med hennes make inträffar allt oftare och hon själv börjar skolka från jobbet och börjar göra saker hon annars aldrig ens skulle tänka på att göra. 
När Amanda gör ett test Är du besatt av en demon i Demon boken blir antalen rätt allt fler för var gång hon gör testet, och hon börjar sakta inse det uppenbara.. 


Titel: Kom närmare 
Författare: Sara Gran 
Förlag: Norsteds 
ISBN: 911301336x
Utläst: 6/7-12 


Språket: 
Språket författaren använde sig av var lätt att förstå och det gick lätt att läsa boken
- dock kunde den vara lite dryg ibland och kanske berodde det på att det inte var något varierat ordförråd- jag vet inte, bara att jag kände att boken var lite seg ibland.
Inga svåra ord eller något annat, lätt språk rakt igenom.

Karaktärerna: 
Karaktärerna var några som jag inte följt i några andra böcker(dvs personligheterna och beskrivningarna av personerna).
Där finns Amanda, som har ett nästintill perfekt liv och bor tillsammans med hennes make Ed och de verkar trivas bra tycker jag.
De har en lägenhet tillsammans som de flesta paren har antar jag.
Karaktärerna finns såklart, men är inte lika vanliga att stöta ihop med som tex tjejen som styr i klassen eller den som håller sig i bakgrunden eller ja, ni fattar.
Jag varken gillar eller ogillar karaktärerna, de är sina egna och passar bra till boken.

Kommentar: 
Jag tyckte boken var lite för dryg, och ingen höjdare faktiskt.
Innan jag började läsa Kom närmare hade jag läst riktigt bra böcker, och efter det har man höga förväntningar på de andra böckerna som man ska läsa där näst.
Så Kom närmare hade kunnat vara bättre i mina ögon om jag läst böcker som tryckt ner läslusten till exempel. Nu blev det alltså inte så och jag är ledsen, men tänker bara ge den här boken betyget:
Betyg: 2/5


Uppfattade ni som läst Kom närmare också boken som smått seg och svår att komma in i eller tyckte ni att boken var bra rakt igenom, och som senare även blivit en favorit hos er?:) 

Recension: Mer än ögat ser //Emme

Endast hon ser det ingen annan ser.. Aislinn lever i två världar, den verkliga- och den osynliga. Hon uppvaktas av två unga män. Den ene är av kött och blod, den andre är en underskön sommarkung som vill se henne som sin brud. Hon måste bara välja.Titel: Mer än ögat ser
Författare: Melissa Marr
Utläst: 28/5-12

Språket: Boken handlade om óknytt´ och andra varelser och där fanns vissa ord som jag inte förstod mig på. Det är en skicklig författare som har suttit och skrivit den här boken, men den är lite dryg för det händer nästan ingenting genom hela boken, och i slutet händer allt på en och samma gång som man inte var beredd på och kan inte riktigt hänga med i det hela.
Men förutom de svåra orden- som har med varelserna b,la att göra, är språket bra.

Karaktärerna: Författaren har verkligen skrivit ut bra detaljer om alla karaktärer i boken och man får sig en egen bild i huvudet av hur personerna är och ser ut.
Jag tyckte det var lite konstigt med de små varelserna i boken, men man fick coola bilder av hur de såg ut för författaren skrev utförligt och bra om varenda karaktär i boken.

Kommentar: Boken var  lite dryg och seg, men annars var den väl helt okey.
Jag hade i och för sig väntat mig något helt annat, men böckerna kan ju förvåna en på sitt egna lilla sätt och man kan aldrig vara säker.
Jag tycker ändå att författaren har lyckats bra.
Har aldrig hört talats om författaren förut, så det var roligt att läsa något nytt av en ny författare- för alla som sitter och skriver har ju sitt alldeles egna sätt att skriva på!:)

Jag rekommenderar den här boken till dig som gillar Fantasy och gillar övernaturligt, men även gillar att läsa om vardagen i en människas liv.
Jag tyckte om boken, trots att den var lite seg här och där, men jag rekommenderar ändå den här boken!:)

Betyg: 3/5




(Läste även att det finns fler böcker i serien. Någon som vet om det stämmer? Tacksam för svar).

Recension: Shiver //Zozzo

The pack circled around me,
tounges and teeth and growls.

When a local boy is killed by wolves, Grace's small town becomes a place of fear and suspicion. But Grace can't help being fascinated by the pack, and by one yellow-eyed wolf in particular. There's something about him - something almost human.

Then she meets a yellow-eyed boy whose familiarity takes her breath away...

Titel: Shiver
Författare: Maggie Stiefvater
Serie: The Wolves of Mercy Falls
Förlag: Scholastic
Sidor: 434
Utgiven: Oktober 2009
ISBN: 9781407115009

"Bästa", "boken" och "någonsin" är de tre ord jag skulle använda mig av för att beskriva denna boken. Jag hade inte direkt några höga förväntningar, men wow. Otroligt bra!

Det jag älskar mest med boken är att man inte har en enda aning om vad som ska hända. Det finns vissa tilfällen då jag är helt säker på vad som kommer hända, så har man helt fel. Något som jag också gillade med boken var att den inte var så överdriven som några brukar vara. Allt känns realistisk trots att det är en bok som handlar om varulvar. Jag ÄLSKAR den!

Karaktärerna var väldigt jordnära, och det var väldigt kul att få läsa både ur tjejens och killens perspektiv. Man lär känna de väldigt bra och förstår tillslut hur de tänker med saker och ting. Det fanns inte någon gång som jag tänkte: "Varför gör han/hon SÅ?" utan man förstod precis hur de tänkte. Jag vet inte vad jag kan säga om boken... Jag älskar den, otroligt mycket. Jag kan knappt vänta tills fredag då jag ska köpa andra boken! Innan jag avslutar den här recensionen så säger jag bara: LÄS DEN.

Citat: "We don't have time to be sad."
            s. 225

Betyg: 5/5

//Zozzo

Recension: Tempest //Zozzo

Today

Holly and Jackson are in love

Tomorrow

She will lie bleeding in his arms

Yesterday

Jackson must undo it all

Jackson Meyer is hiding a secret. He can time-travel. But he doesn't know how he does it, how to control it or what it means. When Jackson, and his girlfriend Holly, find themselves in fatal danger, Jackson panics and catapaults himself two years into his past, further than he's ever managed before, and this time he can't find a way back to the future. All the rules of time-travel he's experienced so far have been broken and Jackson has no choice but to pretend to be his younger self whilst he figures out a solution. Jackson is tearing himself apart with guilt and frustration, wondering if Holly survived. He's also become the target of an unknown enemy force and it seems even his dad is lying to him. Jackson is racing against time to save the girl he loves, but to do that he must first discover the truth about his family and himself. And stay alive.

Titel: Tempest
Författare: Julie Cross

Förlag: Macmillan Children's Books

Utgiven: Januari 2012

Sidor: 432

ISBN: 9780230756267

Jag hade väldigt höga förväntningar på den här boken, och tyvärr nådde den inte dem. Jag tycker att handlingen låter väldigt intressant, men ändå känns det som att det inte händer något speciellt. Jag vet fortfarande inte vad jag tycker om den. Den var helt okej i början och sen blev den bara helt seg och långtråkig. Visst, den hade sina stunder, men ändå inte tillräckligt för att få den att bli så bra som jag hoppats på att den skulle vara.

Det var väldigt intressant att få läsa en bok ur en killes perspektiv. Jag antar att jag bara tyckte de var lite irriterande. Huvudpersonen tålde jag nästan inte i början. Han var så fruktansvärt jobbig. Anledningen till det är att han inte brydde sig om någon, hade mycket pengar och bara gjorde vad han ville utan att ens tänka på något annat än att han skulle vara glad. Som tur är så förbättras hans karaktär längre in i boken. Det var speciellt en person i boken som jag tyckte var väldigt intressant, och det var Adam. Huvudkaraktärerns bästa kompis. Han verkar otroligt schysst, smart och gör vad han än kan för att hjälpa de i sin omgivning. Annars var det inget speciellt med karaktärerna.

Om det är något jag stör mig på med boken så är det mest att det var för orealistisk. Jag tänker ta ett exempel här, men läs INTE det om du tänker läsa boken någon gång. (SPOILER) I boken ska huvudkaraktären försöka börja om på nytt och bli kompis med Adam igen. Dagen efter ringer Adam till huvudkaraktären och säger: "Din pappa är inte din pappa! Jag tog ett hårstrå från dig och ett som jag hittade på din pappas kudde." eller något sånt. Herregud, låter det där verklighetstroget? Vem gör sånt, egentligen? Nej, pfft, säger jag bara. (SLUT PÅ SPOILER) De bästa stunderna var då huvudkaraktären var med sin flickvän och då man fick veta mer om hans tvillingsyster som några år tidigare hade gått bort i cancer. Det var ganska mysigt att få läsa om hans syster, speciellt att författaren tar med sorg och beskriver den väldigt bra mitt i allt tidsresandet. Sorgen är åtminstone något som verkar realistiskt.

Kort kan jag väl bara säga att jag tycker boken var för förvirrande och orealistisk, men att slutet får mig att ge den ett högre betyg. Slutet var väldigt bra och får mig nästan att vilja läsa uppföljaren. Men jag tror ändå inte att jag kommer läsa resten av böckerna i serien om inte jag råkar stöta på den i biblioteket.

Citat: "It's women writing romance novels starring men that would never excist. It sets unrealistic expectations."  - Adam  s. 118

Jag hittade faktiskt inget så där bra citat i denna boken. Fast detta tog jag med bara för att jag håller med lite. Någon mer än jag, kanske?

Betyg: 1,5/5

Recension: City of Glass //Zozzo

Den här recensionen kan innehålla spoilers för dig som inte läst de tidigare delarna i serien!

Amid the chaos of war, the Shadowhunters must decide to fight with the vampires, werewolves and other Downworlders - or against them. Meanwhile, Jace and Clary have their own decision to make: should the pursue the love they know is forbidden?

Titel: City of Glass
Serie: The mortal instruments #3

Författare: Cassandra Clare

Förlag: Walker books LTD
Sidor: 416
Utgiven: Juni 2009

ISBN: 9781406307641

Efter att jag hade läst ut den första boken i The Mortal Instruments var jag fast vid serien, och jag kan inte säga annat än att böckerna bara blir bättre och bättre. Speciellt när alla kapitel slutar med en cliffhanger, då går det bara inte att lägga ifrån sig boken. Cassandra Clare, fantastiskt skrivet!

En nackdel med Clare's böcker är att hon använder sig av väldigt många beskrivningar. Och då menar jag verkligen för många. Det är såklart bra att hon tar med många beskrivningar, man ser allt bättre framför sig och förstår situationer enklare, men det är lite väl många så man tillslut kan tröttna. Annars finns det inget annat att klaga över.

Det är väldigt intressant att få se hur Clary utvecklas. Att gå från sitt normala tonårsliv till att försöka stoppa demoner och hjälpa de som står henne närmast. Det är otroligt bra skrivet. Och så har vi Jace. Vad skulle serien vara utan honom? Jag tror inte The Mortal Instruments skulle vara detsamma utan hans humor. Man måste ju bara älska hans kommentarer x)

Kortfattat kan jag väl bara säga att böckerna blir bättre och att Cassandra Clare verkligen lyckas med att hålla spänningen på topp genom hela boken. Jag ser verkligen fram emot att få läsa City of Fallen Angels :)

Första meningen: "The cold snap of the previous week was over; the sun was shining brightly as Clary hurried across Luke's dusty front yard, the hood of her jacket up to keep her hair from blowing across her face."

Citat: 2 st får det bli ;)

"I am a man" he told her, "and men do not consume pink beverages. Get thee gone woman, and bring me something brown." - Jace

"Not everything is about you," Clary said furiously.
"Possibly," Jace said, "but you do have to admit that the majority of things are."

Betyg: 5/5

//Zozzo



Recension: City of Ashes //Zozzo

DEN HÄR RECENSIONEN INNEHÅLLER SPOILERS FÖR DIG SOM INTE LÄST DE TIDIGARE BÖCKERNA I SERIEN! Clary Fray just wishes that her life would go back to normal. But what's normal when you're a demon-slaying Shadowhunter, your mother is in a magically induced coma, and you can suddenly see Downworlders like werewolves, vampires, and faeries? If Clary left the world of the Shadowhunters behind, it would mean more time with her best friend, Simon, who's becoming more than a friend. But the Shadowhunting world isn't ready to let her go--especially her handsome, infuriating, newfound brother, Jace. And Clary's only chance to help her mother is to track down rogue Shadowhunter Valentine, who is probably insane, certainly evil--and also her father.

To complicate matters, someone in New York City is murdering Downworlder children. Is Valentine behind the killings--and if he is, what is he trying to do? When the second of the Mortal Instruments, the Soul-Sword, is stolen, the terrifying Inquisitor arrives to investigate and zooms right in on Jace. How can Clary stop Valentine if Jace is willing to betray everything he believes in to help their father?

Kan jag bara säga att, oops, jag läste den här boken innan jag läst på baksidan. Så jag hade absolut ingen aning om vad den skulle handla om. Haha... med det gjorde det bara extra spännande att läsa den ;)

Karaktärer: Jace, Jace. Som jag har saknat honom, trots att jag bara fick vänta i en halv månad tills jag kunde läsa uppföljaren. Men allvarligt, han är ju bara så underbar! Och hans humor!  Och så har vi såklart Clary. Jag verkligen älskar hur hon bryr sig så mycket om alla i sin närhet, och är villig att göra allt för att inte låta något hända dem. Betyg: 5/5

Miljön: Cassandra Clare har verkligen lyckats beskriva miljön bra. Så man ser allt framför sig. Dessutom älskar jag hela den här grejen med att "mundanes" inte kan se vad som egentligen finns där, ifall de inte vet att Shadowhunters, vampyrer, häxor m.m. existerar. Så smart! Betyg: 4/5

Handling: Det bästa med handlingen var att författaren hade tänkt igenom allt, känns det som. När jag läste City of Bones fanns det de stunderna då jag visste: "aha... det kommer hända" 20 sidor innan det hände. Så här kände jag först med denna boken också. Jaha, nu fattar jag, SÅ kommer det gå till, självklart... och så blir det inte alls så! Minst sagt! Minst 100 gånger tänkte jag: NU HÄNDER DET. Och nej, inte alls! Asså, det bästa med böcker är att man ska bli överraskad. Man ska inte kunna veta vad som ska hända. Och den här boken uppfyller verkligen de kraven. Läs den här och du kommer bli totalt överraskad minst 50 gånger. Tro mig. Betyg: 5/5

Betyg: 5/5
Första meningen: "Are you still mad?"
Citat: Det är The Mortal Instruments, herregud. Hur kan ni förvänta er att jag ska klara av att välja ETT citat?! Jag tar två. Hehe....

Clary turned to Luke. "Have you got a spider anywhere?"
Luke looked exasperated. "Why would I have a spider? Do I look like someone who would collect them?"
"No offense," Jace said, "but you kind of do."
sid. 261

"No, I'm just a very naughty boy. I do all sorts of bad things. I kick kittens. I make rude gestured at nuns." - Jace
sid. 284

Haha. Jace då...
//Zozzo

Recension: City of Bones //Zozzo

When fifteen-year-old Clary Fray heads out to the Pandemonium Club in New York City, she hardly expects to witness a murder--much less a murder committed by three teenagers covered with strange tattoos and brandishing bizarre weapons. Then the body disappears into thin air. It's hard to call the police when the murderers are invisible to everyone else and when there is nothing--not even a smear of blood--to show that a boy has died. Or was he a boy?

This is Clary's first meeting with the Shadowhunters, warriors dedicated to ridding the earth of demons. It's also her first encounter with Jace, a Shadowhunter who looks a little like an angel and acts a lot like a jerk. Within twenty-four hours Clary is pulled into Jace's world with a vengeance, when her mother disappears and Clary herself is attacked by a demon. But why would demons be interested in ordinary mundanes like Clary and her mother? And how did Clary suddenly get the Sight? The Shadowhunters would like to know. . . .


Titel: City of Bones
Serie: The Mortal Instruments #1
Författare: Cassandra Clare
Förlag: Margaret K. McElderry Books
Utgiven: Mars 2008
Sidor: 485
ISBN: 9781416955078

Jag. Älskar. Den. Jag älskar allt som har med denna boken att göra! Jace, jag kan inte fatta att jag i något inägg skrev: "Jace, vem det nu är?" Herregud, sånt måste man bara veta. Det bästa med boken var nog att det alltid hände saker. Dessutom det hela med att man aldrig visste vad som skulle hända. Varje gång jag trodde att jag visste vad som skulle hända senare i boken visade det sig att jag hade helt fel. Så det är en av de positiva sakerna med boken. Oförutsägbar.

Jace. Han var nog den som fick mig att älska boken så mycket som jag gör. Hans personlighet. Allt. Och hur kan man vara så himla rolig! Dessutom så är huvudpersonen väldigt annorlunda än vad de flesta brukar vara. Jag älskar hur hon alltid kommer med snabba svar och nästan allt hon säger är så sjukt kul.

Ännu ett plus med boken var att allt var planerat. Man läste kort i början om något som visade sig vara otroligt viktigt i slutet. Och det är det som jag älskar med sånna här böcker. Att allt är planerat redan från början, trots att man inte har någon aning om vad som kommer att hända.

Miljö: 5/5
Karaktärer: 5/5
Omslag: 5/5
Handling: 5/5
Betyg: 5/5
//Zozzo

Recension: The body finder //Zozzo

Violet Ambrose is grappling with two major issues: Jay Heaton and her morbid secret ability. While the sixteen-year-old is confused by her new feelings for her best friend, she is more disturbed by her "power" to sense dead bodies - or at least those that have been murdered. Since she was a little girl, she has felt the echoes the dead leave behind in the world...and the imprints that attach to their killers. Violet has never considered her strange talent to be a gift, but now that a serial killer is terrorizing her small town Violet realizes she might be the only person who can stop him. Despite his fierce protectiveness over her, Jay reluctantly agrees to help Violet find the murderer - and Violet is unnerved by her hope that Jay's intentions are much more than friendly. But even as she's falling in love, Violet is getting closer to discovering a killer...and becoming his prey herself.

Titel: The body finder

Serie: The body finder #1

Författare: Kimberly Derting

Förlag: Headline Book Publishing

Utgiven: November 2010

Sidor: 336

ISBN: 9780755378951

Om jag säger så här. Om jag hade läst denna boken under 2011 hade jag valt den som bästa boken. Så sjukt bra var den! Det hände alltid något. Detta var en sådan bok jag inte kunde lägga ifrån mig. Så fort jag hade läst ut ett kapitel läste jag om det direkt efteråt eftersom det var så bra. Jag tycker att författaren har lyckats få mig att lära känna alla karaktärer väldigt bra. Sättet hon beskriver dem, man känner igen dem hur lätt som helst. Om jag tänker tillbaka på personerna i boken ser jag de lätt framför mig och vet precis vilka de är. Jag måste säga att jag verkligen älskar Jay. Han är så underbar!Detta måste dessutom vara den bästa boken som har fått mig att kunna se miljön så bra. Som jag sa innan med karaktärerna så kan jag se precis alla platser framför mig. Varenda liten detalj. Skogen, huset, skolan, allt. Jag vet inte vad jag ska skriva för att få dig att läsa boken, så jag säger bara: gör det! LÄS DEN HÄR BOKEN!

Karaktärer: 5/5

Miljön: 5/5

Omslag: 5/5

Betyg: 5/5

//Zozzo