Killarnas recensioner (1) - To Kill a Mockingbird //Zozzo

I "Killarnas recensioner" (jag kommer verkligen inte på något bättre namn, förlåt) så kommer jag fråga killar om böcker de har läst och därefter skriva det som recensioner här på bloggen, eftersom vi knappt har några killar som bloggar och inte får höra om deras åsikter om böcker. Jag förklarar idén närmare i det här inlägget ^^

I detta inlägg kommer jag skriva en recension utefter vad min kompis William har sagt att han tycker om To Kill a Mockingbird. Vi läste den tillsammans, så här kommer Williams recension och min egna kommer komma upp lite senare, Sååå efter en timmes diskussion om boken har jag fått reda på att det här är Williams tankar om boken:

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Recension: To Kill a Mockingbird av Harper Lee //William

Innan han började läsa boken försökte han bygga en uppfattning om handlingen, genom att läsa baksidan. Han trodde att den då endast skulle handla om att en man skulle försvara en mörkhyad man som blivit oskyldigt anklagad för ett brott. Därför tyckte han att det var väldigt svårt att komma in i handlingen i början, då berättarjaget var en liten flicka och boken snarare handlade om deras liv.

Utöver detta var det svårt att hänga med i handlingen på grund av skrivsättet. Författaren beskrev inte tillräckligt för att man skulle kunna se hur miljön och omgivningen såg ut. Lee använde gamla ord och uttryck, vilket var kul att få läsa om då man lärde sig, men detta gjorde det även svårare att hänga med, eftersom man inte förstod allt.

Dock var handlingen väldigt intressant. Eftersom han hade en helt annan bild av vad boken skulle handla om blev han överraskad - positivt - av att boken handlade om två barn. Det var kul att få läsa om barnens uppväxt, speciellt då handlingen utspelas på 1930-talet. Deras uppväxt ser mycket annorlunda ut jämfört med hur dagens barn växer upp.

Man fick läsa berättarjagets tankar, och eftersom hon var ett barn ifrågasatte hon mycket som man själv visste. Hon vet inte riktigt hur man ska bete sig i sociala sammanhang och gör vad hon vill, och därför var det så kul att få läsa om henne. Man fick se hur de vuxna i samhället var så fördomsfulla, medan barnen var okej med nästan allt. Deras pappa var likadan och stod upp för de mörkhyade, trots att det ansågs vara fel i dåtidens samhälle. Allt han sa höll William med om och han var så vis. Detta får hela familjen att sticka ut, och gjorde det roligt att få läsa om dem.

Sammanfattningsvis tycker William att detta var en väldigt fin bok att få läsa om, då man lärde sig så mycket; om människorna, samhället och språket på den tiden. Humorn i boken var härlig att få läsa om och familjen stod ut så mycket - på ett bra sätt - och detta gjorde det kul att få läsa om dem. Boken tar upp många samhällsfrågor vilket gör boken intressant och lärorik, samtidigt som den är underhållande. Alla bör ge denna boken en chans. Det är en klassiker och man kan lära sig av den. Det enda negativa är att det inte är det lättaste språket, men den är verkligen värd en chans ändå.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Så det var det! Berätta gärna vad ni tycker om denna idén och om ni har några tips eller förbättringar, vad som helst, oooch tack till William som ställde upp på det första inlägget i denna "serien" :D //Zozzo