Jag älskar mitt jobb //Emme

Jag känner mig verkligen lyckligt lottad. Förra sommaren sommarjobbade jag på biblioteket, och den hösten ansökte jag om jobb där då jag verkligen älskade atmosfären. Idag har jag jobbat där i ett år och har 10 månader kvar, och jag älskar det mer för var dag som går.

Det bästa med att jobba på biblioteket är alla människorna man möter. Precis som det finns stammisar på caféer finns det stammisar på biblioteket. Det är ganska roligt för biblioteket är det perfekta stället att skriva en bok på, för det finns så himla många karaktärer att få inspiration från. Böcker har en tendens att få grepp om alla olika sorters människor. Det är en av många coola saker med böcker; den boken jag läser just nu kanske en flicka i Kanada sitter och läser just i denna sekunden. Vi läser samma ord, samma meningar, kanske får vi samma bilder av karaktärerna, men vi är inte ens i närheten av varandra. Böcker är verkligen magiska.

Igår när jag jobbade hamnade jag på barnavdelningen. I början hatade jag den avdelningen, just för att det finns så ofantliga många sektioner att hålla reda på och systemet är inte alltid logiskt. Men nu när jag kan det är barnavdelningen en av mina favorit-avdelningar. Inte just för böckernas skull, utan för människornas. Jag ser många pappor med sina barn som sitter ner och läser för de, eller föräldrar som sitter och spelar Fia-med-knuff med sina barn eller större syskon som tar hand om de mindre. Något som gör mig lika förvånad varje gång är hur kloka dagens barn är. Vissa barn jag träffar pratar bättre än vuxna. De talar precis som vuxna; korrekt grammatik och är väldigt hövliga av sig.

Just under gårdagens arbetspass träffade jag en kille som kanske var mellan fem och sex år. Han sprang runt med en massa böcker tryckta mot bröstet; fram och tillbaka, om och om igen. Tillslut frågade jag om han hittade det han skulle, och jag förväntade mig inget direkt svar, men det slutade med att jag stannade ett bra tag och pratade med honom. Han sprang mellan lådorna med böcker i och lade böckerna i bokstavsordning (precis som det egentligen ska vara men folk är inte så noga med det). När han inte hittade en bokstav hjälpte jag honom till den rätta lådan, och så höll vi på tills han hade hittat rätt låda till alla böckerna. Jag tyckte det var så himla gulligt att en sån liten kille ville göra rätt för sig, och dessutom rätta till andras "fel". Det var dessutom riktigt trevligt att prata med honom!

Det är så himla viktigt att man trivs med sitt jobb, och jag börjar mer och mer inse att rätt personer runt omkring sig gör så himla mycket! Om jag får möjlighet i framtiden vill jag gärna jobba med människor igen, så som jag gör nu. Hjälpa så gott jag kan och göra någons dag lite bättre. Det är win win; blir de glada blir jag glad^_^♥