Recension: Leaving Paradise //Zozzo

What happens when the person who damaged you for life...

Caleb Becker spent the past year in juvenile detention.

Maggie Armstrong spent the past year in hospitals and physical therapy.

Two teens who were scarred one fateful night are going to have to face their greatest challenge yet - meeting up with each other again.

... becomes the person you trust the most?

Titel: Leaving Paradise

Serie: Leaving Paradise (#1)

Författare: Simone Elkeles

Utgivningsdatum: 2007-04

Sidor: 303

Förlag: Llewellyn Publications, U.S.

ISBN: 9780738710181

Jag har bara läst en bok av Simone Elkeles, och detta är Perfect Chemistry som jag älskade så otroligt mycket. Därför bestämde jag mig för att jag ville läsa några av hennes andra böcker i hopp om att hon skrivit lika bra böcker. Dock nådde Leaving Paradise inte alls upp till mina förväntningar.

Detta är en någorlunda snabbläst bok som jag har gillat och levt mig in i, men det som förstörde hela boken var att det fanns så många overkliga scener. Jag antar att de hade kunnat hända, men jag tycker bara att de känns så.. onaturliga? Jag brukar leva mig in i böcker utan problem och kan se tydligt framför mig vad som händer, men i denna boken stannade jag upp flera gånger bara för att man direkt känner att scenerna inte passar in och man förstår att det är någon som bara har hittat på hela handlingen. Jag brukar i vanliga fall inte ens komma att tänka på att någon har skrivit det jag läser om jag är inne i en bok, men nu stannade jag bara upp och tyckte att det inte hörde hemma.

Jag ogillade tyvärr också karaktärerna starkt. Det var kul att få se hur huvudkaraktärerna utvecklades, men Maggie kändes så himla barnslig så jag blev trött på henne så fort hon ens sa någonting. Alla personerna i boken var så ytliga och dumma. Verkligen, jag blir trött bara jag tänker på dem.

Det är som att författaren inte har någon koll på hur ungdomar är och istället går efter hur hon tror att de ska vara och gör så att alla karaktärerna är likadana. Alla tjejerna hade knappt kläder på sig och pratade skit om andra och sa ord som "oh pleeehusss" och "whatever" och herregud en tjej höll upp sina fingrar som ett L över sin panna som i "Loser". (Skjut mig). Alla killarna försökte vara tuffa och tröga och det verkade bara som att de var med i handlingen för att huvudkaraktärerna skulle ha vänner och för att de hjälpte till med att leda upp till vissa scener, om ni fattar vad jag menar? Inga andra ungdomar förutom de två huvudkaraktärerna hade någon vidare speciell roll för handlingen.

Boken slutade också väldigt, väldigt abrupt, som att författaren bara ville ha ett slut på handlingen. Okej, nu klagar jag bara, jag gillade den faktiskt lite, eftersom relationen mellan huvudkaraktärerna var så fin, och det fanns många fina scener och själva idén till boken var ju bra. Dock lyckades inte författaren så bra med att få boken att verka verklighetstrogen och istället blev det bara en stor flopp, tyvärr... Och jag tror dessutom inte att jag kommer plocka upp fortsättningen heller, kanske om jag råkar stöta på den.

Betyg: 2/5

Vår hundrade recension, woho! Och så klagar jag bara i hela recensionen haha, aja :)

//Zozzo