Recension: The Golden Lily //Zozzo

Sydney is an Alchemist- She protects vampire secrets - and human lives.

In hiding at a Californian boarding school, Sydney's life has become irrevocably intertwined with Jill Dragomir, the vampire Moroi princess she has been tasked with protecting. She has grown close to those in Jills's royal circle - and to someone in particular. Someone that forces her to question everything the alchemists believe in. Someone forbidden.

When a shocking secret threatens to tear the vampire world - her new world - apart, Sydney's loyalties are tested more than ever. Should she trust the alchemists - or her heart?




Titel: The Golden Lily
Serie: Bloodlines #2
Författare: Richelle Mead
Utgivningsdatum: Januari 2013
Sidantal: 417
Förlag: Penguin Books Ltd.
ISBN: 9780141337142

Det var ett ganska bra tag sedan jag läste den första boken i Bloodlines, så jag hade knappt något minne av vad som hänt när jag läste uppföljaren, då det blev väldigt svårt att hänga med. Förutom detta fanns det inte någonting jag inte gillade med The Golden Lily.

Jag kommer ihåg lite av vad som hände i Bloodlines och jag minns att jag gillade den väldigt mycket, fast att jag inte älskade den. Denna boken älskade jag dock. Den var mycket bättre än den första boken och gud vad jag börjar älska Adrian!

Karaktärerna utvecklas så mycket. Det är intressant att se hur Richelle Mead kan skriva om huvudkaraktärer som är så olika. Alltså Rose från Vampire Academy och Syndey från Bloodlines. De är nästan varandras motsatser, men hon har ändå lyckats beskriva deras personligheter så bra. Det är så otroligt skickligt av henne. Alla karaktärer har någonting som gör dem speciella, så det är väldigt lätt att lista ut vem det är som pratar bara av att läsa en konversation, till exempel. Det är just karaktärerna som gör den här boken så speciell.

Det känns som att det är mycket mer som händer i den här boken, jämfört med Bloodlines, vilket också gör boken mycket bättre.
Spoiler för er som inte läst Bloodlines, markera för att läsa: Romantiken mellan Adrian och Sydney blir så mycket bättre och den är så perfekt. Jag har hela tiden tyckt att Rose och Dimitri föll för varandra fööör snabbt, men Sydney och Adrian tar perfekt tid på sig så det känns så verkligt. Att de börjar spendera lite tid tillsammans och sedan sakta sakta börjar märka att de har känslor för varandra. Det är så underbart att läsa om och det är lätt att sätta sig in i boken just på grund av att författaren gör den så realistisk, trots alla vampyrer.

Jag älskade den här boken. Dock störde jag mig väldigt mycket på att jag inte mindes någonting från den första boken och det är den enda anledningen till att jag inte ger den här boken fullpott, och det är bara mitt eget fel. Jag tänker direkt fortsätta läsa nästa bok i serien bara för att serien är så spännande. Om man har läst och gillar Vampire Academy borde man definitivt läsa Bloodlines också!

Favoritcitat - s.241: "If your eyes weren't open, you wouldn't know the difference between dreaming and waking."
Första meningen: Most people would find being led into an underground bunker on a stormy night scary.
Betyg: 4,5/5
//Zozzo